Mänskligheten står idag inför gigantiska problem som kan synas vara näst intill olösliga. Å ena sidan finns det oerhört rika människor, och å andra sidan bottenlöst fattiga människor som lever i träldom. De rika lever på de fattigas arbete, och jorden resurser töms och nedsmutsningen av miljön tilltar.

Världens penningsystem och ekonomier riskerar att kollapsa eftersom endast några få procent av alla pengar som finns motsvaras av realproduktion. Resten är spekulation. Denna bok handlar om ett nytt ekonomiskt system kallat tidfaktorekonomi (Tfe).

I och med att tidsrelaterad beräkning tillämpas införs en värdebas i ekonomin i form av tidsfaktorn. Värdebaser som meter, kilogram, sekund med flera (SI-systemet) används överallt inom naturvetenskapen och i den ingenjörsvetenskapliga teknologin. Men de s.k. samhällsvetenskaperna; ekonomi, rättsordning och statskunskap, måste även de bygga på värdebaser för att de inte skall vila på ett subjektivt godtycke som varierar från tid till annan. Först då blir samhällsvetenskaperna kontrollerbara, beräkningsbara och planeringsbara, vilket är nödvändigt om inte oreda skall uppstå. Bristen på värdebaser inom dessa områden är orsaken till dagens sociala kaos och ekonomiska orättvisor. 

Bokens titel ”Deus ex machina” betyder ursprungligen ”Gud från maskineriet”, vilket har sin upprinnelse i den antika teatern. När författaren till en pjäs trasslat till intrigen så att han själv inte kunde lösa problemen gjorde han det lätt för sig genom att kalla på Gud, som med sin övernaturliga förmåga kunde ställa allt till rätta. Detta skedde genom att Gud sänktes ner på scenen från ovan, alltså bokstavligen från teatermaskineriet, vilket i överförd bemärkelse betyder ”Deus ex machina”:

Någon som oväntat ingriper i ett låst läge och med en förbluffande enkel åtgärd löser ett till synes olösbart problem. 

Författarens förhoppning är att denna bok skall bidra till att utveckla ett hedervärt samhälle och visa mänskligheten vägen från träldom.